Om sanningen ska fram - Eric Amarillo

Sommarens plåga? Jag gillar den och den nynnas på här hemma konstant. Snart nynnar väl också katten på den... Den är sådär lättsam och trallvänlig precis som sommaren är. Ljus och härlig. Vissa säger att den är hemsk, men lyssna på texten, tycker faktiskt om den om man tänker ett steg längre än att bara höra "vill du ligga med mig då". Fast som sagt, kanske inte jordens största mest genomtänkta poesi bakom. Gillar att den driver med det där typiska som så många strävar efter, det idylliska på något sätt. Som till exempel att spela gitarr vid lägerelden och sjunga de där låtarna som idag känns så, jag vet inte men... fåniga på något sätt. Detta är ju mina tankar kring det hela. Kanske övertygas jag någon dag av att det finns charm i det med, strävan efter att göra det man borde tycka om. Ett annat exempel är att sjunga karaoke. Jag är inte tråkig för att jag inte vill sjunga dåliga låtar inför andra, nä det är bara så att alla inte tycker lika. Aja. Här är i alla fall några rader från låten:

... Om jag ger dig mina tårar,
men är stark när du är svag.
Spelar sweet home Alabama, 
på en lägereldsgitarr.
Om jag är säker på mig själv,
men aldrig är för självgod.
Om jag är en alfaman i sängen, 
men aldrig bråkar.

Vill du ligga med mig då om sanningen ska fram...