Idag var jag tillbaka på jobbet och det kändes kanonbra! Har saknat mina kollegor så himla mycket och de små liven som busar hela dagarna.

Det har varit en intensiv dag med mycket uppdateringar om det ena och det andra. Det första jag fick veta när jag kom var att jag skulle ha utvecklingssamtal med ett par föräldrar under eftermiddagen. OJ tänkte jag. Hade inte förberett flickans IUP eller dokumentationspärm, det var bara att börja jobba på med den under vilan. Som tur var hade jag min kära kollega till hjälp som kom med kloka tankar och funderingar kring flickan. När väl samtalet ägde rum flöt det på jättebra, kändes professionellt trots min oprofessionella framförhållning.

En annan spännande sak som hände idag på jobbet var att en flicka som startade sin inskolning dagen innan jag for på semester (ca. 3 veckor sedan) kom tillbaka efter lång frånvaro på grund av sjukdom. Jag blev nervös när jag skulle ta över henne från mamman som skulle iväg och jobba efter att hon stannat ett tag med sin dotter på avdelningen. Fick känslan som när jag första gången inskolade ett barn. Pirrig, fumlig och visste inte riktigt vad jag höll på med. Men till slut gav det med sig och flickan var väldigt glad när farmor hämtade henne efter mellanmålet. Tur det!

Imorgon ska jag jobba halvdag sen ska jag på utbildning med Lärarförbundet! Jag är lite nervös, men jag tror nog att det kommer att gå bra. Ska åka med en kollega som också är ombud, skönt att ha någon att förlita sig på i sådana nya situationer.

Nu ska jag lägga mig på soffan och slappa. Är helt totalt slutkörd efter den här dagen!