Just nu är dagarna tunga och långa. Jag kan tillsammans med mina nära minnas, gråta och skratta vilket är viktigt när man drabbas av sorg. Hela känsloregistret är öppet och blottat. I detta ska jag försöka plugga och få mina studier gjorda. Det rullar framåt med examensarbetet efter att vi hamnat i riktiga hål. Större hål kommer väl att drabba oss, men just nu räcker en liten spricka för att få våra tankar på andra banor och tvivla.